DANIEL

<form method=”POST” name=”theForm” id=”theForm” action=”?”>”>

Skriver ut:

“>

Hämtad från bilddagboken.se

Efter det att jag hade upptäckt detta klantiga misstag sÃ¥ tänkte jag vara en bra medborgare och pÃ¥peka detta. Jag tittade längst ner pÃ¥ sidan och ser en mysig liten meny. Det mest relevanta för mig, som ska hitta nÃ¥got sätt att kontakta BDB pÃ¥ är länken som heter “support”, sÃ¥ jag klickar där. Nu undrar ni säkert med spänning vad jag gjorde sedan. Jo det ska jag berätta för er, ingenting. För det hände ingenting när man klickade där. Det känns ganska bra. Det visade sig när jag sneglade lite pÃ¥ kodningen av sidan att de har lagt nÃ¥gonting framför länkarna sÃ¥ att de inte gÃ¥r att klicka pÃ¥.

Way to go!

Jag vill spela in en skiva med mina låtar. Jag inser att jag har tillräckligt med material för att göra det nu, eller inom en snar framtid. Frågan är bara om jag kan få min inspelnings att fungera som den ska (externt ljudkort och en Singstar mic.) eller om jag ska vända mig till någon studio eller liknande.

Det vore riktigt trevligt att ha en egen liten (obs. storleken saknar betydelse, i alla fall i detta sammanhang) ljudtekniker som skötte den jobbiga biten, så kunde jag stå för musiken.

NÃ¥gon som har en studio i bakfickan?

Jag måste bara erkänna en sak. Jag har tidigare förkastat Idol och ansett att det är ett ytligt program som skapar b-kändisar. Men häromdagen önskade jag att jag inte tänkt så. För nu har jag missat många magiska ögonblick. Det är nämligen så att jag har hittat en underbar sångare/låtskrivare som tydligen har deltagit i det programmet.

 Han heter Lars

Lars Eriksson

Lars på youtube, leta runt!

Hur som helst så tycker jag att han är talangfull. Han kan både spala och sjunga. Det som är bra är att han har fått en chans nu. Jag tror och hoppas att han kommer bli riktigt stor!

Den här dagen började på ett ganska oväntat sätt, jag vaknade. När den värstaa chocken lagt sig och jag hade återhämtat mig lite så åt jag en frukost som bestod av det gamla vanliga. Sedan så satte jag mig med uppgiften som vi håller på med just nu. Vi håller på och låtsas att vi utvecklar ett informationssystem till ett popcornföretag. Det är lagom roligt, inte jättekul och och inte tråkigt. När jag hade gjort uppgiften så insåg jag, till min stora förvåning att det var dags för lunch. Jag tänkte i mitt stilla sinne att äntligen var det dags för att laga till något alldeles extra. Mend mina kulinariska kunskaper skulle det inte bli några som helst problem att laga till något delikat som får smaklökarna att hoppa runt som tio 6-åringar som har smällt i sig godis till bristninsgränsen.

Men eftersom jag är en ytterst upptagen människa så valde jag istället att koka makaroner och värma lite biffar från gårdagen i stället. Vilket jag insåg efteråt var ett ytterst klokt val, för tiden hade dragit iväg och jag hade, på snudd till bråttom.

När jag hade dinerat klart så började med dagens riktiga arbete. Det är nämligen så att jag ska lära en kille att spela gitarr. När man ska göra detta så innebär det att man måste vara lite förberedd, så det var jag. Jag hade fixat massa bra saker så att jag var ordentligt förberedd. Sedan, när jag var klar med detta så cyklade jag till killen och vi satte igång med att lära oss namnet på strängarna.

När vi var klara med det och skulle jag börja spela så upptäckte jag, tiull min stora förvåning att gitarren var inte stämd. Så då fick jag sätta mig och stämma den. I vanliga fall brukar inte det vara något problem, men när den aldrig tidigare har varit stämd, då är det inte så roligt. Hur som helst så lyckades jag stämma gitarren och spelade lite ihop. Jag var bättre än honom, vilket var ganska skönt eftersom det var första gången han spelade och dessutom var det ju jag som skulle lära honom att spela. Han fick lära sig ackorden D och A7 samt riffet till smoke on the water. Sedan spelade vi nybörjarklassiker, så som lille katt, broder jacob och blinka lilla stjärna. Det gick riktigt bra tyckte jag.

Efter detta så cyklade jag, utan att passera gå, till min flickvän som hade dataproblem. Jag kunde inte lösa problemet - men jag drog en viktig slutsats. Excel är ett ondskans verktyg. Något som används för att infilterera de mest himmelska platser. Sedan när det väl är inne, så ligger det där och skickar ut dåliga vibbar och vad som är ännu värre är användarvänligheten. Det är nog priset vi konsumenter får betala för att microsoft ska tjäna massa pengar. Det är så att man blir ledsen.

Minus (-)

- Excel

-Micorsoft (speciellt vista)

Plus (+)

+Marie

+Att träffa marie

+ osv. (massa bra saker med Marie)

Så så har min dag sett ut än så länge, just nu är  jag barnvakt till mina systrar.

Hur gör man då?
Ja, ni som inte vet det eller inte förstår med hjälp av bilden kanske inte är värda att få veta den hemliga hemligheten. Men jag känner mig olidligt barmhärtig idag, så jag tänker förklara för er så ni lär er, en gång för alla.

Man börjar med att titta på min fina bild. Det första som möter en är det vanliga alfabetet, med bokstävernas nummerordning under. Vad Caesargjorde var attmed hjälp av en nyckelsiffra ändra bokstavens nummerordning. Ett förtydligande exempel:

ABC

Med Caesarkryptot 1 skulle det ha sett ut så här:

 BCD

Med Caesarkryptot 3 skulle det ha sett ut så här:

DEF

Så i vilken ände börjar man då att lösa en text. Mitt första tips är att leta efter dubbelkonsonanter så som tt, ss osv. De kan ju se ut hur som helst nu ex. qq och gg. Men det är ju det ni ska ta reda på, vad det blir i slutändan. Det andra och sista tipset ni får är att leta efter vanligt förekommande bokstäver. Så lycka till med ert kodknäckande.

•  ”Whvwlqj 123, kdu gx oäuw glj qÃ¥jrw?

en liten ordlek (har inger med Caesarkrpton att göra):  tolken inleder

Nu är mitt script till mIRC färdigt! (det har varit färdigt sedan torsdag morgon).  Det fungerar precis som jag ville. Dock är det ingen utomstående som har testat det än, så om någon skulle vilja det säg till. Jag är också färdig med prototyping-kursen som var min första kurs (jag hoppas att jag är färdig, i alla fall). Det känns skönt.

Nu är jag redo att möta rysliga faror i min nya skinande rustning av nya tider. Med mitt blanka svärd av iver, vifta frenetiskt så att jag får träningsvärk.

Nu har jag kommit till det stadiet när min kod nästan är klar. Jag tänkte visa lite hur den kommer se ut mot slutet. Jag med att tänka hur jag skulle gå tillväga. Jag kom fram till att använda ascii-värdet på bokstäverna vore det allra bästa.

I den första versionen av scriptet så använde jag mig av föjande funktion för att få fram ascii-värdet:

Code:
$+ $replace($1-,a,$asc(a) $+ ;,b,$asc(b) $+ ;,c,$asc(c) $&
$+ ;,d,$asc(d) $+ ;,e,$asc(e) $+ ;,f,$asc(f) $+ ;,g,$asc(g) $+ ;,h,$asc(h) $+ ;,i,$asc(i) $+ ;$&
,j,$asc(j) $+ ;,k,$asc(k) $+ ;,l,$asc(l) $+ ;,m,$asc(m) $+ ;,n,$asc(n) $+ ;,o,$asc(o) $+ ;,p,$asc(p) $&
$+ ;,q,$asc(q) $+ ;,r,$asc(r) $+ ;,s,$asc(s) $+ ;,t,$asc(t) $+ ;,u,$asc(u) $+ ;,v,$asc(v) $+ ;,w,$asc(w) $&
$+ ;,x,$asc(x) $+ ;,y,$asc(y) $+ ;,z,$asc(z) $+ ;,å,$asc(å) $+ ;,ä,$asc(ä) $+ ;,ö,$asc(ö) $+ ;,$chr(32),144 $+ ;)

Detta är dock varken effektiv eller fin kod. Men det var min första idé på hur man skulle gå tillväga. Det fungerar och man får ut alla ovanstående listade bokstäver i ascii. Men alla andra tecken händer det ingenting med.

Ett problem som jag upplevde var att det finns inga arrays till mirc scripts. Utan man får klara sig med enkla variabler. När det inte finns några arrays att tillgå, är det då man ger upp? Eller är det då man gör en egen? Självklart valde jag att göra en egen, bara för att. Dock var den baserad på variabler - men den fungerar som en array.  När jag var klar kunde ovanstående kod bytas ut mot:

Code:
while %i <= $numtok(%x,44) {
set %message %message $+ $chr($gettok(%x,%i,44))
inc %i

Jag skulle vilja påstå att det är en förändring till det bättre. Från 482 tecken till 85. Inte nog med att det är renare och mer funktionell kod, det fungerar på alla tecken, bokstäver och siffror. Nu ska jag bara göra klart själva algoritmen, som jag håller på att jobbar med. Jag tänkte att det skulle vara baserat på en nyckel, som bara användaren och den som informationen skickas till vet om (se PSK). Det är ungefär där jag är idag. Jag kan kryptera/dekryptera och få det att fungera per automatik. Nu fattas bara en smart algoritm.

Jag har börjat intressera mig lite mer än vanligt för kryptogram den senaste tiden. Det är inte så att det är det roligaste man kan göra - men det kan väl liknas med folk som löser korsord antar jag. Det är något att tänka på, om man inte har bättre för sig.

Jag kan ju inte påstå att jag är någon avancerad chiffer-knäckare, utan mer en nybörjare.

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28	29
A	B	C	D	E	F	G	H	I	J	K	L	M	N	O	P	Q	R	S	T	U	V	W	X	Y	Z	Å	Ä	Ö

 Nästa projekt inom ämnet blir att utveckla ett krypteringssystem till IRC för  mIRC 6.17 och uppåt.

Sql Injections från http://imgs.xkcd.com/comics/exploits_of_a_mom.png

Så fortsätter en saga om någon annan och här fortsätter min saga. I brist på motivation och tid har jag lagt ner mitt bloggande. För att börja min nystartade bloggera med att tracka ner på någon eller något valde jag att trycka ner bloggare. Dessa tråkiga människor som sitter i timmar för att skriva ihop onödiga inlägg, som folk kanske i bästa fall läser - men inte tar in eller reflekterar. Folk skriver tråkiga och dåliga inlägg. Men för att vara ärlig -vem bryr sig?

Om man stör sig på det behöver man ju faktiskt inte läsa det. Det är ju inte direkt tvång på att läsa det någon  har skrivit. Sensmoralen i det hela är att man får skriva vad man vill och de som vill får läsa det. Om jag vill skriva om at idag har jag räknat myror i grannens myrstack hela dagen så får jag det. Nu skulle jag kunna dra massa paralleler till tryckfrihet o.dy. - men det tänker jag inte göra för det har inte med det att göra. Till er som förstår grattis, till er andra tänk på femårstrots (jag vill).

“FörstÃ¥elsen kommer efter hand” säger en del, andra säger  “Datorer är värdelösa. De kan bara ge dig svar” men en sak är säker, bloggningen har kommit för att stanna. Det är nämligen sÃ¥ att icke-teckniska människor fÃ¥r sin chans att delta i det stora nya internetet som förut varit sÃ¥ abstrakt - men nu kan vilken människa som helst skriva att de har städat toaletterna, pÃ¥ sin alldeles egna blog-hemsida, till allas stora nöje. SÃ¥ ännu ett grattis där…

Vad medför detta då? Vad har det för effekt på folk? Jag skulle vilja påstå att det har jag inte den blekaste aning om. För mig är det något man kan göra för att få något att göra. För andra, en livsstil, vad vet jag?

Jag ska använda min blogg för att indoktrinera så många som möjligt, kanske få några lärljungar. Men först och främst till inget speciellt.